Vad hände sen?
Visst vill vi alla veta vad som har hänt personer som passerat i en liv, vad gör de nu, hur ser de ut, är de gifta, har de blivit mycket snyggare än mig...
Men man vill ju helst kunna snoka reda på detta anonymt, jag är ju alldeles för osocial för att vilja ha kontakt med gamla klasskompisar, jobbarkompisar, vänner ect... men jag vill veta vad fan de har för sig nu för tiden. Jag vill framförallt veta hur de ser ut och om de har ett sk "lyckat liv" och så jämför man med sig själv av något outgrundeligt skäl, kanske vill man gotta sig i att "ha! fy fan vad jag har det mycket bättre än dig..." och man vill ju veta vilka alla har gått och gifta sig med eller skaffat barn med, kanske vet jag vilka båda är och ja då är det ännu intressantare helt klart. Nyfikenheten finner inga gränser!
Träffar man en gammal kompis när man är nere och hälsar på i Skåne så försöker man ju genast så diskret som möjligt pumpa denna personen på allt vet-värt som har hänt i dennes liv sedan man själv försvann ur det. Dessutom försöker man ju pumpa denna personen på vad den vet om gemensamma gamla bekantas liv, ibland vet de inget men ibland visar de sig vara rena rama guldgruvan. Inte allt för sällan får man ju höra att personer gjort saker som man aldrig skulle trott om dem när man själv kände dem, både bra och lite mindre bra saker. Och det är inte alls så att man bara vill höra att det går dåligt för andra, inte alls, ibland kan jag bli sorgsen över hur illa det gått för vissa, man känner liksom någon form av connection fast att man inte sett denna personen på flera år, eller inte ens kände den så bra.
Några som jag stöter på nästintill varje gång jag är i Skåne är en gammal kompis föräldrar, jag fattar inte det men det är fan sant. Det är väldigt snälla och trevliga människor och det är ganska roligt att få höra från dem om hur det går för den gamla vännen som jag bara har träffat en gång de senaste 6-7 åren. Man håller ju sig uppdaterad iaf...
Det är sådana här saker som får en att känna sig lite åldersstigen, skvallerkärrings-genen...haha
Men man vill ju helst kunna snoka reda på detta anonymt, jag är ju alldeles för osocial för att vilja ha kontakt med gamla klasskompisar, jobbarkompisar, vänner ect... men jag vill veta vad fan de har för sig nu för tiden. Jag vill framförallt veta hur de ser ut och om de har ett sk "lyckat liv" och så jämför man med sig själv av något outgrundeligt skäl, kanske vill man gotta sig i att "ha! fy fan vad jag har det mycket bättre än dig..." och man vill ju veta vilka alla har gått och gifta sig med eller skaffat barn med, kanske vet jag vilka båda är och ja då är det ännu intressantare helt klart. Nyfikenheten finner inga gränser!
Träffar man en gammal kompis när man är nere och hälsar på i Skåne så försöker man ju genast så diskret som möjligt pumpa denna personen på allt vet-värt som har hänt i dennes liv sedan man själv försvann ur det. Dessutom försöker man ju pumpa denna personen på vad den vet om gemensamma gamla bekantas liv, ibland vet de inget men ibland visar de sig vara rena rama guldgruvan. Inte allt för sällan får man ju höra att personer gjort saker som man aldrig skulle trott om dem när man själv kände dem, både bra och lite mindre bra saker. Och det är inte alls så att man bara vill höra att det går dåligt för andra, inte alls, ibland kan jag bli sorgsen över hur illa det gått för vissa, man känner liksom någon form av connection fast att man inte sett denna personen på flera år, eller inte ens kände den så bra.
Några som jag stöter på nästintill varje gång jag är i Skåne är en gammal kompis föräldrar, jag fattar inte det men det är fan sant. Det är väldigt snälla och trevliga människor och det är ganska roligt att få höra från dem om hur det går för den gamla vännen som jag bara har träffat en gång de senaste 6-7 åren. Man håller ju sig uppdaterad iaf...
Det är sådana här saker som får en att känna sig lite åldersstigen, skvallerkärrings-genen...haha
Kommentarer
Postat av: Marlen
Ja, så är det. Man vill gärna ha koll. Men ibland ser man gamla klasskompisar och så tänker man: "Herregud, han/hon ser ju ut att vara 40 år!" Sedan börjar man tänka efter och inser den bistra sanningen...
//Marlen 37
Trackback
