Visste du att
Det finns åtta olika björnarter; isbjörn, kragbjörn, brunbjörn, läppbjörn, svartbjörn, malajbjörn, jättepanda och glasögonbjörn. Det finns inga björnar i Afrika, Australien och Antarktis.
Isbjörnen som lever i Arktis är det största landlevande rovdjuret, med vikter upp mot 800 kg. Den kan simma mer än
100 km utan att vila. Dräktiga isbjörnshonor kan fasta i åtta månader. Under den tiden vandrar de hundratals kilometer till och från jaktmarkerna, för att föda och ge di till ungarna i idet. Isbjörnshonans mjölk är lika fet som grädde ( ca 50 procent fett ), medan malajbjörnens mjölk endast innehåller 5 procent fet.
Malajbjörnen finns i tropiska skogar i Sydostasien och väger bara 30 - 60 kg. Den har kortare päls än andra björnarter vilket är en anpassning till det tropiska klimatet.
Läppbjörnen som finns i Indien och närliggande områden äter nästan uteslutande insekter, medan glasögonbjörnen har en mycket varierande diet som hjortar, fåglar, bär, blommor, kaktusar och mossor.
Glasögonbjörnen är den minst kända björnarten. Den föredrar molnskogar i norra delen av Anderna i Sydamerika och har observerats på över 4000 meters höjd.
Brunbjörnen är den mest utbredda arten och påträffas i Nordamerika, Europa och Asien. Sommartid kan den äta mer än 40 kg mat per dag. Grizzlybjörnen och kodiakbjörnen i Nordamerikaär inga egna arter utan tillhör brunbjörnen.
Den amerikanska svartbjörnen är den vanligaste björnarten, troligen finns det närmare 750 000 individer. Den kan tillbringa sju månader i ide utan att äta eller dricka.
Jättepandans unge väger endast 100 gr vid födseln, det är 0,1 procent av honans vikt. Hos människan väger det nyfödda barnet 5 - 8 procent av moderns vikt. Trots att jättepandan räknas som ett rovdjur utgörs 99 procent av dieten av blad, grenar och stammar från bambu. Jättepandan ägnar 15 timmar om dagen åt att äta bambu. Det finns endast 1600 vilda jättepandor kvar i världen - alla inom ett begränsat område i Kina.
Texten är tagen ur Eko nr 4 2008.
Isbjörnen som lever i Arktis är det största landlevande rovdjuret, med vikter upp mot 800 kg. Den kan simma mer än
100 km utan att vila. Dräktiga isbjörnshonor kan fasta i åtta månader. Under den tiden vandrar de hundratals kilometer till och från jaktmarkerna, för att föda och ge di till ungarna i idet. Isbjörnshonans mjölk är lika fet som grädde ( ca 50 procent fett ), medan malajbjörnens mjölk endast innehåller 5 procent fet.Malajbjörnen finns i tropiska skogar i Sydostasien och väger bara 30 - 60 kg. Den har kortare päls än andra björnarter vilket är en anpassning till det tropiska klimatet.
Läppbjörnen som finns i Indien och närliggande områden äter nästan uteslutande insekter, medan glasögonbjörnen har en mycket varierande diet som hjortar, fåglar, bär, blommor, kaktusar och mossor.
Glasögonbjörnen är den minst kända björnarten. Den föredrar molnskogar i norra delen av Anderna i Sydamerika och har observerats på över 4000 meters höjd.
Brunbjörnen är den mest utbredda arten och påträffas i Nordamerika, Europa och Asien. Sommartid kan den äta mer än 40 kg mat per dag. Grizzlybjörnen och kodiakbjörnen i Nordamerikaär inga egna arter utan tillhör brunbjörnen.
Den amerikanska svartbjörnen är den vanligaste björnarten, troligen finns det närmare 750 000 individer. Den kan tillbringa sju månader i ide utan att äta eller dricka.
Jättepandans unge väger endast 100 gr vid födseln, det är 0,1 procent av honans vikt. Hos människan väger det nyfödda barnet 5 - 8 procent av moderns vikt. Trots att jättepandan räknas som ett rovdjur utgörs 99 procent av dieten av blad, grenar och stammar från bambu. Jättepandan ägnar 15 timmar om dagen åt att äta bambu. Det finns endast 1600 vilda jättepandor kvar i världen - alla inom ett begränsat område i Kina.
Texten är tagen ur Eko nr 4 2008.
Kommentarer
Trackback
