Jag sitter och tänker på vänner, eller "vänner" säger vi istället. Jag har väldigt få vänner och jag får väl säga att det är ganska så självvalt faktiskt. Förut hade jag fler vänner, eller "vänner" säger vi igen...
 Jag har ganska så svårt för vänskaper ibland och jag har märkt att många vänskaper/ relationer är energibovar, man känner att det tar så mycket av en att man blir alldeles matt. Jag kan visst lyssna och engagera mig i andras liv, om de nu vill de, och bry mig, men man har ju märkt att för vissa tar det aldrig slut, de är aldrig nöjda med sina liv, allting går alltid emot dem och livet är så förbaskat orättvist. Så står man vid sidan om och lyssnar och lyssnar och lyssnar och märker att tillslut, efter år, så tar ens ork att lyssna slut, den finns inte kvar. För dessa vänner som gillar att älta sin sk misär om och om igen, hela tiden är det något nytt, de är oftast inte så bra på att lyssna själva... För de är så upp i sitt eget att de har svårt att se förbi det.
 Skönt att jag är totally flawless...

 Jag tror att folk kan uppfatta mig som likgiltig, osocial och tillbakadragen ganska ofta, kanske med rätta... Men jag vet att jag inte är det, men det beror på vem du är, jag har inte förmågan att vara trevlig mot allt och alla. Jag vet inte hur man är dendär trevliga, alltid glada och pratglada tjejen som alla senare säger var såå trevlig. För mig är inte sånt äkta, och jag vet inte hur man föreställer sig.

 

 Men detta är jag, inte du, så döm mig om du vill.. =)

 När jag kom till jobbet igår så satt det ett papper vid portens "anslagstavla" och jag tänkte bara ' vafaan, det ska inte renoveras igen väl!* Men jodå, det skulle renoveras badrum, det skulle billas ( jag har inte en susning om vad det är för jag är alldeles för fattig för att renovera ett badrum! ) den och den dagen och det kunde förekomma buller och en massa oljud. Med stor fet text har någon desperat kommenterat på pappret "DET KAN INTE FINNAS FLER BADRUM ATT RENOVERA!!!" och en annan "NEJ DET ÄR OMÖJLIGT!!"
 Aahahahahaa stackars dessa boenden, för det har verkligen hållts på att renoverats och haft sig nu mest hela tiden denna tid som jag har jobbat här ( ca 1½ år ). En period så väsnades det så pass mycket att man inte kunde sitta i samma rum och föra en konversation, det var omöjligt att höra vad den andra sa. När det väl var paus så fick man prata fort som faan så man hann få fram det mest nödvändiga.
 Jaja men nu jobbar jag mest natt här så jag drabbas iaf inte....

 Ja det är inte så länge sedan som Noel lärde sig ordet snygg och nu använder han det hellre än fin eller söt, saker är snygga helt enkelt.
 Och ja häromdagen så handlade jag hem äpplen, de svenska äpplena som kommer nu på hösten är ju helt underbara och har en doft som man gärna har i näsan dagarna i ända...

Ja iaf så har jag haft med äpple nu när jag har hämtat Noel från dagis och vi har ätit vars ett på vägen hem. Noel får ju välja själv. Han vill ha det snygga äpplet säger han, det andra det får jag.
  Jag frågar, - vill du ha äpple Noel?
 - det snygga? är det första han undrar.
 - ja det snygga...
 - ok!
Om ni undrar så är det snygga äpplet det äppel som skiner med en klar röd och gul/grön lyster...
Det är tveksamt om detta äpplet skulle godkännas av Noel, det saknar den rätta lystern, men jag tycker det ser förbaskat gott ut!

 Alltså, när jag sökte efter denna bilden på google ( ja jag söker bilder där, allt för att vara sådär lite speciell ;P ) så sökte jag på ordet äpple. Och jag fick för sörens mer bilder på äppelfodral än jag fick på äpple, äppelfodral... Har vi så lite att sticka och virka här i Sverige att äppelfodral är så på tapeten?! Jaja, jag ska inte säg mer...

 Alltså... seriöst!
Jag såg den japanska ( ja eller vilket asiatiskt land det nu är ) varianten av detta programmet och den var skit. Jag har ju väldigt svårt att se hur den svenska versionen av Hål i väggen skulle kunna vara så där himla mycket bättre faktiskt, så roliga är inte vi svenskar.
 Iofs så är det ju major TV-torka nu ( sånt går hårt åt en såpa-fantast som en annan ) men det finns gränser även för en junkie! 

 Just det, här är en blogg som kan hjälpa en med en massa grejer på ens blogg om man vill fixa och trixa lite =) http://www.designadinblogg.se/

 Ja detta har ju varit ett helt projekt för mig alltså; jag har länge ( allt är ju relativt ) velat kunna lägga in filmklipp men ansett mig för dator-handikappad för att kunna finna ut hur man gör... Men ikväll så jävlar skulle det gå, jag kände det på mig! Frågade en kille på MSN om han visste hur, han var inte helt säker men skickade lite tips och länkar för att se om det kunde hjälpa, men det stämde inte riktigt.
 Men va fasen liksom, ANVÄND google, där kan man ju söka efter allt mellan himmel och jord; en gång så använda jag det för att söka efter hur man rensar avloppet och trott eller ej men där fanns en sida för det med!
 She who seeks shall find!

 And voilá

  Detta är en utav de bästa filmscenerna jag vet, älskar denna filmen och framför allt dess ledmotiv, det är underbart!

 Den som inte vet vad filmen heter... pfff...

 Visst blir man sådär helnöjd med sig själv när man lyckas med något och jag blir särskilt nöjd med mig själv när jag lyckas med något på datorn för jag anser mig själv vara något utav en datolektiker...  So I just made my day!

 Har nästan precis gått upp, äter frukost och tittar på Oprah. Idag handlar programmet om de hemska "valp-fabrikerna" som finns runt om i hela USA. Hundarna lever i små burar stapplade på varandra ( ni vet, de har det lika illa som höns har det ), vissa bodde i små ekorrhjul, ägaren sa att det va humanare för då kunde hundarna röra på sig. Endel av hundarna var inomhus andra utomhus. Ingen utav dem lämnade sina burar så länge de levde utan här förvaras de för att föda kull efter kull av valpar i 7-9 år. Hundarna har inget namn, de är bara en vara.
 Det verkar inte finnas några regler mot detta i USA utan man får göra med hundar som man får göra med boskap, ungefär som man vill... Att jag drar en parallell med lantbruksdjur betyder inte att jag tycker att boskap borde behandlas så passa illa som de ofta gör, tvärtom det är just för att det är så illa som det som jag drar parallellen.
 Folks okunskap eller vilja att inte se hur illa djur faktiskt har det får mig att må illa. Vissa säger; det finns ju så många människor som lever i misär så varför bry sig om ett djur. Men är det verkligen så vi vill tänka?

  Varför köper inte alla ekologiskt eller krav märkt? Det är dyrare. Jo det är det ibland mycket dyrare men ibland skiljer det bara några kronor. Om man inte har råd med de mest dyra varorna, som kött och fågel, köp det lilla ni kan i ekologiskt; mjölk, ägg, pålägg mm.
 Djur som lever på ekologiska eller krav-märkta gårdar har det mycket mycket bättre än de som lever på "vanliga" gårdar. Mer utevistelse, helt andra stallförhållande där de lever ett friare och ett så naturligt liv som möjligt. I krav/ ekologisk uppfödning ska de naturliga beteendena och instinkterna bejakas. Det är en hel artikel att beskriva hur stora skillnaderna är, men tänk med hjärtat och ta reda på det så tror jag att ni förstår vad jag menar.

 Och om ni ska skaffa ett husdjur, varför inte ta ett som blivit omhändertaget efter vanvård och misskötsel... Ge hunden, katten, kaninen en chans att leva det liv den var menad att leva, inte det helvete en människa tvingat han/ henne att leva...

 Ja nu sitter man här igen på jobbet, men nu så är det sista natten och då smakar allt hallon... Är ledig tills på torsdag, fan va gött!
 Det har hänt något med mig och min kropp, något riktigt jäkla bra; jag kan sova som en stock ( så att säga ). Kom hem strax innan nio i förmiddags, hoppade in i duschen, ringde ett samtal och sen "slank" jag ner i sängen och somnade direkt. Klockan vad då 9:15. Vet ni när jag gick upp...? Strax innan 17, när Eddo kom hem. Vilket jävla fucking Hallelulja Moment! Vem trodde att dagen då Emmie faktiskt kan sova bra skulle komma, ja inte jag iaf! Men jag är cynisk, en pessimist ut i fingerspetsarna och TJI på mig... Nu för tiden har jag stunder då jag sover som ett litet barn i mammas trygga famn... aaah det är vackert.




 Ja detta kanske kräver en vidare förklaring; det är nämligen så att jag har haft problem med att sova i ganska många år nu, ja tom när jag var tonåring, mamma köpte sömntabletter till mig på hälsokost-butiken redan då. Men de senaste åren har helt klart varit värst, att skaffa barn gör inga underverk för sömnen precis... ( jaja, inte att jobba natt heller ) Jag har varit ganska så knäckt i perioder över att jag inte kunnat sova, det tär på psyket rejält hos mig!
 Men så förra året i november så var jag hos min läkare ( måste bara säga att jag har världens bästa läkare, ni borde vara avundsjuka så bra är han ) pga av ständiga huvudvärk/migrän som jag har tampats med ännu längre än med sömnproblemen, ja den är ett helt kapitel för sig, och då fick jag utskrivet blodtrycksmedicin det kan hjälpa mot migrän problem. Och vilken mirakelmedicin det har varit för mig! Min huvudvärk har gått från 5-6 ggr/veckan till ca 1 ggr/veckan men jag börjar undra om den har påverkat mig så att jag faktiskt har kunnat sova bättre!? Jag vet inte hur, men jag har sovit mycket bättre sedan jag började med den och det är himmelskt! Kanske är där lite mer harmoni i min kropp och framförallt mitt huvud och att det är det som gör det, ja man kan aldrig veta säkert men bra känns det iaf.. =)

Ja nu börjar det komma tillbaka, det som skingras och lättar upp under sommaren; mörkret. När jag gick på semester precis i augustis början så var det ljust ute vid denna tiden på morgonen, men nu... Ja visst jag kan svagt skymta en soluppgång men det är inte så mycket mer än så... Det är så trist! Visst jag som mest jobbar natt stör mig inte så mycket på att det inte är ljust på morgonen, men tyvärr så är det inte det på kvällarna heller.
 Men jag tycker att vi  kan genomföra en reform; ni dagarbetare har fått ha sol nu hela tiden på dagarna nu i en herrans massa år medans nattarbetare hinner skymta den någon timme efter sömnen innan mörkret kommer igen på vintern. Så nya vintertiden borde göras så att det är ljust ungefär mellan 14-20, kom igen nu vi lever väl i ett rättvist samhälle. Jag röstar för en mer jämlik vintertid!!

... på jobbet. Ojojoj vilken ångest jag har haft idag över att jag skulle jobba inatt, kände inget som helst behov av att jobba! Men om jag ska vara ärlig så gör jag aldrig det, om jag inte hade behövt så hade jag inte jobbat en dag till i hela mitt liv. Jag har inget som helst behov av att känna mig behövd av människor som jag inte känner, och jag har sambo och barn hemma och tro mig jag är behövd! *s*
 Man hör vissa som säger;" - Nä men jag skulle heller inte jobba.." för att i nästa andetag -"ja men man skulle ju jobba när man själv ville och bara jobba lite då och då.."
 Tss... va fan då "jobba när man vill..." nä fy fasen jag skulle förtidspensionera mig direkt, bara ta det goda med det goda! Men jag skulle nog vilja plugga, det finns ju ett oändligt utbud av kurser på universitet och högskolor som verkar hur intressanta och roliga som helst men som man inte har någon nytta av när det gäller sig att skaffa en utbildning som leder till jobb, så det skulle jag kunna slösa min tid på! =) Jobba... HA!

 Men iaf när jag kom till jobbet idag så ja då fick jag ju erkänna för mig själv att jag har ett ganska så soft jobb och att det minsann inte är så illa när man väl tagit sig hit ( om man nu ändå måste jobba dvs *s* ) vägen till jobbet är det som tar musten ur en... Dessutom som jobbar jag hos en kvinna som är hur bra som helst att jobba hos, alltid faktiskt. Snäll, rar och omtänksam är hon och man känner sig uppskattad för det man gör när man är på jobbet och sånt är värt mycket när man har ett jobb som mitt ( personlig assistent ). Det är ganska så ofta som man blir tagen för givet och blir behandlad lite hur som helst i detta yrket, men inte här. Så jag har haft tur!




 Så nu när allt är nedsläkt och tyst här på jobbet så har jag tittat på Hellboy II ( mhm, and that's on a busy night  =P ) och ja vad ska jag säga om den filmen... Ettan var ju ingen höjdare precis och uppföljare brukar ju knappast vara bättre, men något var jag ju tvungen att titta på annars somnar jag på stört! Men jag är en riktig film-nörd så jag klagar inte! =)

 

Det här är Steve Hooker.

Han är med i OS och kommer från Australien.

En finfin atlet.

Förlåt? Vad Mr Hooker tävlar i?

Stav - så klart. Vad trodde du?

"He was born to run with his pole up in the air", som de säger Down Under.

En familjetradition, månne.

 Snodde detta från en annan blogg bara för att när jag såg allas våran Hooker hoppa stav så tänkte jag typ exakt samma sak... och småfnissade för mig själv...

 Ni vet alla har vi förutfattade meningar om människor runt omkring oss, i små eller stora drag... Jag har det, men absolut inte lika mycket som när man var yngre, då fanns det så många mäniskor runt omkring en i skolan ( och vid olika fritidssysselsättningar ) som man satte in i fack och sen ansåg sig veta hur de var. Vissa var töntar, vissa var "inne-folket", vissa var bönderna ( iaf där jag växte upp ) vissa var de som festade och skolkade mycket vissa syntes inte alls mm mm, jag vet faktiskt inte alls vad jag tillhörde för grupp, tror jag flöt lite mellan olika... Men iaf jag tror det är likadant uppdelat på de flesta ställena.

 Sen fanns det dedär killarna som man tyckte var lite "farliga", de som fick en att smyga längs väggarna när man som låg- och mellanstadie elev skulle genom högstadiets korridorer för att ta sig till "matan" ( matsalen ). Killarna tetades och jävlades med en om man inte lyckades göra sig tillräckligt osynlig, tror inte någon var förskonad från den behandlingen faktiskt. En utav dess tyckte jag att Niklas var, men jag kan inte minnas att han gjorde något någon gång, men jag vet att han umgicks med dedär som jävlades, de farliga. Senare när man själv gick i högstadiet så hade jag en kompis som blev ihop med honom och i sitt stilla sinne tänkte man; jaja, hur ska dedär sluta... ttt.. Men de var ihop i flera år faktiskt.
 Jaha åren går och jag började praktisera på en handelsträdgård och en dag så står Niklas där och säger hej. - eeh hej, får jag ur mig. Sen frågar han fasen hur jag mår och jag tänker bara, varför pratar han med mig, hur kan en sådan som han vara trevlig? Något konstigt ansåg jag men ja jag svarade nog bra också gick vi skilda vägar ( säkert efter konstig tystnad ) haha...
 Ja iaf så började vi umgås mer för kanske en 10 år sedan, bara sporadiskt, jag var ju vän med hans tjej och ja vi firade nyårsafton och lite sådant, inget märkvärdigt och jag kände Niklas mycket yttligt, jag var ju vän med hans tjej och då såg jag honom från den synvinkeln, vilket kanske inte alltid var så smickrande ( men det är en annan historia =) )
 Sen kom en tid när vi båda var singel ( inte för att det har med saken att göra, inte alls ) och hade samma umgängeskrets och började festa ihop, det var fest hela tiden. I början agerade jag mest chaffis men det tröttnar man ju på så sedan blev det ganska så blött så att säga. Iaf så var det nu jag började lära känna Niklas på riktigt och fyfan vad fel jag hade om honom hela denna tiden. Bara pga förutfattade meningar så hade jag skapat mig en bild av honom som var så långt från sanningen som man bara kan komma. Han är TREVLIG ( om han läser detta någon gång kommer han se käftsmällen =P ) snäll, rolig och en riktigt jäkla bra vän och de växer inte på träd! Jag har bott i Stockholm i mer än 5 år nu och vi pratar fortfarande ofta i telefon, han är den jag har mest kontakt med av "alla" mina gamla vänner ( ja förutom Elin, men Elin är ju mitt allt =) ) han kan jag sitta och skvallra med om vad som händer "där hemma" få all juicy details om allt och alla, skitbra tycker jag *s* Men ja, en bra och nära vänskap kan man inte beskriva i ord, den är så mycket mer...

 Så nu har jag skrivit om Niklas, han undrade om jag hade skrivit något om honom, - Nä, sa jag då, jag tänker ju att jag inte kan skriva om vemsomhelst sådär hursomhelst här... Det tyckte han var fär jävligt, här skulle det ju stå om hur jävla bra han var. Och ja nu säger jag det; Nille är för jävla bra! =P

 Ja hela tiden får man höra; Det är bara att bestämma sig. Har du väl bestämt dig så är det ingenting som kan få dig att rubba dig det minsta, från ditt beslut. Sen är det skrivet i sten, vägen är rak, ingen plats för avvikelser eller avstickare, på med skygglapparna för nu kör du rakt in i kaklet! Jag har alltid tyckt att det var rent och skärt skitsnack, ett jäkla sätt till att förenkla saker... Det är bara människor med tvångssyndrom som funkar på det viset!

 Så nu, nu jävlar, nu har jag bestämt mig för att jag hatar chips. Jo men det är sant, jag hatar dom, det genomsyrar hela mig, skygglapparna är på! Jag äcklas och får kväljningar så fort chips nämns, synen ger mig kallsvettning och konstiga ryckningar, det har jag bestämt mig för så nu kommer det vara så, alltid!

 Ja Elin skrev ju om filmen Felon i sin blogg, hon lovprisade den, så jag tänkte att den ska jag minsann se. Annars har nog inte Elin och jag riktigt samma film smak, ibland men inte alltid. Så Eddo och jag såg den och den var bra, precis som Elin sa...
 Eddo är ju en ganska så jävligt kritisk film-tittare, de flesta filmer slutar med att han kläcker ur sig ett; - Vilken skitfilm! Värst av allt är ju att han inte kan hålla käften under tiden som vi tittar på film, han bara måste få ur sig sin kritik annars spricker han. Likadant om han har sett en film som jag ser så bara måste han komma med små inflikningar om vad som komma skall och det är lika förbannat irriterande varenda jäkla gång, det spelar liksom inte någon roll om det han säger bara är en liten detalj som oooh det vet ju alla att det kommer, hända jag blir lika irriterad varje gång!! Och iom att han är så kritisk måste jag alltid få ur mig ett ängsligt - Är den bra? och det var likadant igår efter ungefär 2/3 av filmen och vad blir svaret - Jo, men den verkar intressant...
 Vaa faaan liksom, en film är antingen bra eller dålig efter så lång tid av filmen, men nädå inte för Eddo då är den intressant, har potential... pff fjant!!



 Min absolut bästa bio-upplevelse var förra sommaren med Elin och Fredrik ( ja förutom att Fredrik tyckte att det var nödvändigt att gå på min sprillans nya kamera... ) vi åkte till Kista och såg Transformers, jag hade INTE höga förväntningar, det var mer ett jaja, vi kan väl se den om det absolut inte finns något annat. Men jag kände att jag förvandlades till en 10-årig liten pojke som ser sina action-figurer ta form framför honom. Jag skrattade och satt med stumma WOW om vartannat och älskade varje minut av filmen. Ville bara rycka i Elin, skaka om henne och skrika;
 - Ser du, ser du hur fantastisk filmen är?!?
 Jaja om inte ni förstår mig så vet jag att Noel gör det iaf ;P

... ja var tog luften vägen...
 Hade någon hört mig hade de nog undrat vad som hände när Sanna Kallur störtade mot marken vid första häcken... Man kan väl säga att jag drog efter andan, med lite extra kraft... Usch det kändes så snöpligt och så förbaskat orättvist att hennes OS skulle sluta på det viset! Hon bär ju sina känslor på utsidan också så man verkligen plågas när man ser hur förkrossad och ledsen hon är, måste sitta och återhämta sig för att kunna gå igenom den lilla "press-gatan" och svara på alla reportrarnas frågor om hennes "misslyckande".. Sen tycker jag ju att den svenske reportern skötte sig ganska så klantigt, han bara kom med fler och fler frågor fast att man såg att hon fick kämpa och kämpa med rösten och tårarna för att kunna svara...
 Usch jag känner verkligen för henne, hon bjuder så mycket på sig själv att man inte kan annat än önska henne allt gott i världen.. Men det var underbart att höra att hon minsann hade fler tävlingar framför sig, det skulle komma ett OS till, minst... Det är den andan som föder en vinnare..

... sitter och lyssnar på The Killers, om ni inte brukar göra det så tycker jag att ni ska börja med det; det är najs because I've got soul but I'm not a soldier and somebody told me that you had a boyfriend that looked like a girlfriend....

 Har precis sett Sex and the City-filmen och känner mig både upprymd och deppig! Jag älskade älskade älskade den, precis som jag visste att jag skulle göra hur kan man inte?! Men nu känns det ju helt sorgligt att jag har sett filmen och inte har den framför mig liksom. Jag har liksom dragit på det, att se Satc, bara för att då vet jag att jag har en underbar film framför mig att se, men ååh nu har jag ju inte det längre!

 Skulle se den med Eddo, han frågade om jag hade någon film;
- Njaa, det har jag men inte direkt någon som jag vill se, ja förutom Satc, säger jag då.
- Ja men då ser vi den, kläcker han ur sig.
- Eeh vill du se den??
- Ja men vi kan se den..
 Wow tänker jag, de ni tjejer ni skulle fan inte få era killar till att se Satc, ha på er! Så jag poppar lita popcorn och sätter mig bekvämt i fåtöljen ( går inte att ligga och mysa i soffan nu inte, denna film kräver min fulla uppmärksamhet ). Jag tittar och njuter och efter en stund slänger jag en blick på Eddo, som sitter och spelar sitt jäkla PSP ( Playstation Portable).
- Men... Du skulle ju titta på filmen, säger jag besviket.
 Eddo tittar på mig och tittar och tittar...
- Ser du hatet, säger han och pekar på ögat.
- Men du sa ju att du ville se den...
- Ja det var ju innan jag förstod att den var skit!
 Aaargh!
 Jag bara fnyser och låter filmen dra in mig igen... Jävla karlar, när man tror man har piskat dem på plats...

 Jag förstår mig verkligen inte på varför en människa känner att den har rätt att vara utstuderat elak och nedlåtande mot någon som de inte har någon verklig relation till.
Jag läser en del bloggar, som jag tidigare nämnt så är det heelt och hållet Elins fel, och ibland som scrollar man ner och läser kommentaterna som inläggen fått. Och ibland undrar man fan vad det är som är fel på vissa människor som anser sig ha rätten att kläcka ur sig precis vilka elakheter och förolämpningar som helst mot personen som har bloggen. Varför? Visst jag kan också undra vad vissa människor tänker på när de skriver vissa saker i sina bloggar, och jag kan vara ganska så cynisk och sarkastisk, men jag läser och lämnar det vid det. Skulle aldrig falla mig in att spy galla över någon annan över vad de skriver i sin blogg, eller vissa kontroversiella saker skulle säkert få mig att rucka på den regeln men de flesta bloggar är ju ganska så harmlösa... Och intetsägande ( precis som min ). Äh, världen är full av idioter, men det visste vi ju redan...

 Idag skulle man varit Elin, med stålar som bränner i fickan medan man strosar på IKEA och det är bara pekar på det man vill ha. Ja tänk om livet var som en pengafylld ficka på IKEA,vad ljuvligt allt hade varit då!

 Ja OS fortsätter, och man har ju förstått att det kommer vara omöjligt att vi får en ödmjuk manlig vinnare av 100 meter, varenda gång så är det en stor kaxig jävel som står där efter loppet i intervjun och allting var så jäkla självklart, klart han skulle vinna, världsrekord, det är väl inget konstigt med det nänänä... Klart man är imponerad av en så fantastisk prestation, något annat är det inte tal om men va faan man vill ju bara ge pågasnöret en smäll på käften när han pratat färdigt!
 Michael Phelps, jag tror benhårt att han inte är sådan, han är ödmjuk fast att han står där med sina 7 OS-guld, han hoppar inte rundor och kaxar sig utan är ödmjuk och tackar allt och alla för sina underbara framgångar. Jag tror det är så, verkligen jag tror det, ödmjuk och trött det är Phelps det.

 Eddo stack till sin kusin igår med Noel, efter en diskussion med mig om att jag får cp-ryck bara för att jag ibland får världens behov av att vara ensam. Jag är nog ganska så odräglig att bo med vid sådana tillfällen, tom för en så förstående sambo som Eddo. Jag vet inte riktigt vad som flyger i mig och jag försöker verkligen ta mig ur det "tillståndet" men det går oftast inte. Men iaf så var jag hemma här helt allena fram till nu ikväll då Noel, Eddo och Sonia kom tillbaka och det var precis lagom tid att vara hemma själv i lite mer än ett dygn. Man hinner precis känna sig sådär lagom ensam och börja längta efter sällskap. Längtade mest efter Eddo faktiskt, Noel kunde jag nog klarat mig utan någon dag till, synd att man inte kunde skicka honom en vecka på kollo på sommaren ;P ( jäjä, jag är en heeemsk mamma )
 Under tiden som jag har varit själv har jag gjort absolut ingenting, tittat på OS och lite film och surfat rundor lite, inget vettigt alls. Men det är oftast det jag vill göra när jag är på sådant humör; ingenting! Mamma ringde men jag kände mig inte riktigt på humör för att prata i telefon så jag svarade inte, men när hon ringde några timmar senare så svarade jag och förklarade hur det låg till. Genast kom det ett - är det något särskilt?? Men jag förklarade hur det låg till =)
 
Nåja nu är väl allt åter till det normala, eller ja på måndag iaf då är semestern slut igen. Mig  spelar det inte så stor roll men jag tycker lite synd om Eddo, han är riktigt trött på sitt jobb och behöver verkligen en förändring och det förtjänar han också... Och den kommer också, allt har sin tid och plats...

 Jag kan knappast påstå att jag begriper mig på brottning det minsta, för det gör jag verkligen inte! Men det är ju rent ut sagt för jävligt hur den svenske brottaren Ara Abrahamian blir stulen på en ärlig chans att ta sig till OS-final. Känns helt förlegat och pinsamt att man verkar kunna ha en så korrupt domarkår som brottningen, enligt brottningsexperters uttalande, har. Sen att Abrahamian varit med om något liknande förra OS gör ju knappast saken lättare att smälta...
 Jag förstår hans reaktion, först att han inte tänkte/ville brottas brons-matchen och sen att han slänger sen brons-medalj på mattan efter att ha tagit emot den. Jag tycker fan det är viktigt att vid sådana situationer markera sin ståndpunkt och det gjorde han, han visade dem lika mycket respekt som denna turnering visat honom. Detta är en människa som kämpat för den semifinalen i många många års tid, det är fan inte meningen att ruffel och båg ska ta den ifrån honom. Nä, fy fan säger jag bara, fy fan!

 Ja i måndags så bar det hemåt igen, och som jag skrev så fasade jag för hemresan med X2000 men det visade sig varit helt i onödan! Åksjuketabletterna som jag,  Postafen, köpte fungerade faktiskt hela resan och det var första gången trots att jag testas dessa och andra piller vid flera tillfällen förut...
 Men åksjuka verkar vara något som blir bättre med åldern för när jag var liten så var det rent djävulskt vad jag blev åksjuk. Något jag minns med fasa var när vi åkte till farmor och farfar och "Torpet", alla visste att jag blev galet åksjuk men tror ni päronen kunde offra en plats i framsätet ( till och med en dö höna vet ju att man blir mindre åksjuk i framsätet ) ICKE, utan jag fick plågas där bak medan föräldrarna alltid ansåg det bäst att ta den absolut mest kringelkrokiga lilla sketväg dit som de bara kunde hitta! Väl där så gick halva tiden åt till att bli av med illamåendet medans andra halvan hade man ångest över att man var tvungen att gå igenom samma sak igen för att komma hem...

 Under hela resan hem så agerade Noel mönsterbarn; han var dendär lilla ungen som människorna runt omkring i samma vagn satt och smålog åt eller skrattade hjärtligt åt. Noel satt lugnt hela resan, vi pratade om allt mellan himmel och jord, skämtade och hade oss om jag sa något galet så slängde Noel in ett "herregud!"  och himlade med ögonen. Jag överöstes med pussar och "jag älskar dig mamma" hela vägen. Hade jag varit åskådare av detta så hade jag också lett och skrattat hjärtlgt!
 Vi satt ju i "djur-vagnen" fullt med katter och hundar överallt, det var till och med en mamma som tog dit sina två odrägliga ungar dit på en liten zoo-expedition, där kunde ungarna stressa katter och hundar genom att yla och jamma och hålla på medan mamma skojar och säger "att här var ju den roligaste vagnen och nästa gång borde man minsann boka biljetter i djur-vagnen så skulle ungarna ha något att göra hela resan..." jag skulle kunnat slå henne på hennes röd-håriga skalle! Tillslut så blev hon tillsagd av irriterade djurägare.

 Väl hemma igen så finner jag mitt hem träffat av städorkanen Sonia, alltså visst alla kan städa men det kan definitivt skilja i kvalietet och effektivitet och tro mig Sonia är fem-jävlig på att städa och hon gör det på ingen tid alls, det är faktiskt riktigt jävla imponerande.
- Vad städat det är här, säger jag till Eddo.
- Ja det är morsan.
- Jo det förstod jag.
- När jag gick upp såg det ut såhär...
NÄR HAN GICK UPP!! Hon har alltså andvänt mindre än en förmiddag till att fixa badrum, toalett, kök, vardagsrum, sovrum med allt vad det innebär; damma, plocka undan, dammsuga, moppa ja allt, hon hade fasen tom gjort ren ugnen ( och låt oss bara säga att det var längesen sist )... Ja jag är imponerad! Det var hur najs som helst =)

 Nä nu vidare till lite OS-tittande minsann...

Läste precis Elins blogg; hon hade lovat Noel att spela Legos Star Wars-spel med honom idag, "så det skulle hon göra när han känner för det...." hahaha ja den var ju bra! Noels andra mening i morse när Elin var kvar i sängen var; var är Elin? Vi ska spela Star Wars!

 Idag ska Noel och jag bege oss hem igen, det ska både bli skönt och tråkigt! Jag längtar efter att ligga och kramas med Eddo och bara driva honom till vansinne med allt mitt pladdrande, men samtidigt vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på dessa sista dagarna av semestern! Vi får se, kommer väl på något men vädret förstör ju tyvärr lite faktiskt.
 Och tycker jag att det är tråkigt att åka från Elin, man skulle vilja kunna träffas lite mer spontant inte bara stöttvis liksom och att allting måste vara så späckat med aktiviteter för man försöker "ta igen massa tid..." Jag är egentligen inte en person som passar för den typen av umgänge, jag behöver "min space" så att säga. Men med Elin går det bra, hon förstår mig och jag förstår henne där är inte alltid en massa ifrågasättande eller dömande, aldrig! ( och så är vi ju inte helt olika heller *s* )

 Jaja vi har en hel dag framför oss tillsammans kvar iaf; tåget går inte förrän strax innan sex ikväll. Det kommer bli en intressant historia, ska åka X2000 och jag och X2000 kommer inte så bra överens; jag blir sjukt åksjuk! Det är tillräckligt jobnbigt när man åker själv, ska man sen dessutom åka med en sprallig 4-åring så blir det ännu pissigare, det enda pluset är ju att det går fan så mycket fortare tar bara 2 timmar att åka hem =)

Ja denna dagen har både varit händelserik och inte. Noel gillar verkligen att spela tv/data-spel och jag lovade honom att vi kunde spela något utav Fredriks P3-spel, tänkte att ja en liten stund kan man väl spela något tråkigt "kill-spel". Men det blev en historia på sex och en halv timme...
 Jag hittade ett spel som Fredrik hade lånat av en kompis; Legos Indiana Jones Spel. Till att börja med så satt jag och Noel och spelade lite, Fredrik har bara en handkontroll så vi turades om ( jag spelade när Noel behövde hjälp ). Sen blandade Elin sig med i leken och erövrandet var på gång på riktigt!
 Elin spelar ju på blodigt allvar och det var svårt för Noel att få tassarna på handkontrollen kan jag ju säga... haha. Men han gillar att titta också, antagligen nästan lika mycket.
  - Du är en duktig tjej, berömde Noel Elin efter ett lyckat uppdrag. Haha, det lät så jäkla gulligt alltså...
 
 Vi hade iaf riktigt roligt i flera timmar och kommer med all säkerhet att fortsätta imorgon! ( sex och en halv timmes spelande resulterade bara i 10,8% avklarat spel )

 Nu ikväll så tittade vi på The Spiderwick Chronicles, den var ok, det kunde liksom ha varit lite mer, mer av allt... Men Noel ska få titta på den imorgon, han gillar filmer med konstiga varelser i, småtroll osv =)


 Nä nu är det typ dags för sängen känner jag, ögonen blir helt grumliga av allt detta stirrande på tv-rutan...

Oops!

Ja så kan det gå när man skriver om sånt man inte vet något om och minnet sviktar! Eddo har skällt på mig och det var ju inte crabsticks som han lagade utan självfallet var det crab cakes! Så överallt där det står crabsticks i förra inlägget så ska det stå crab cakes istället! Visualize!!
hahaha...

Det är ju lite roligt att när jag är hemma så skyr Eddo allt vad matlagning och spis heter. Oftast går han hellre utan mat hela dagar än att han lagar mat. Eller också rensar han kylskåp ocfh skafferi på allt som är ätbart utan ansträngning, dvs godis, kakor, bullar, chips, glass mm.
 Men idag så när vi pratar i telefon så är han helnöjd;
 - Vet du vad jag har gjort? Du kommer inte tro mig... ( jag kan nästan höra honom småfnissa ) Jag letade upp recept på crabsticks på nätet, köpte hem alla ingredienser och lagade till egna crabsticks. 
 Jag skrattar - Jasåå...
 - Det var gott och jag har ätit upp allt, säger han nöjt.
 - Ja det kan jag tänka mig att du gjorde faktiskt ( Eddo är en jäkel på att äta när han väl gör det, han besitter samma kapacitet som en bullimiker som hetsäter! )
 - Mhmm.. Eddo helnöjd!

Ja är det någon som vet varför man har armbandsur på vänster arm? Är det bara en oskriven regel om att man ska ha sin klocka på vänster arm. Har man klockan på fel arm, är man konstig då. De allra flesta verkar följa denna reglen men jag har spanat in några få som går mot strömmen och har den på höger.
 Jag själv använder aldrig armbandsur, men om jag gjorde de skulle jag inte kunna tänka mig att ha den på någon annan arm än min högra, tror jag skulle glömma bort klockan om jag hade den på vänster arm.


Anyways, idag händer det inte alltför mycket här. Vädret avgör ju i mångt och mycket vad man kan hitta på och sen så känner jag att jag inte orkar fara rundor idag också. Har börjat läsa Nord och Syd igen ( läste den för flera år sedan och man hinner ju glömma en massa ) iom att jag har lyckats få tag på fortsättningen nu efter flera års försök. Jag är helnöjd! 
 Mamma och pappa ska kanske komma hit lite senare så ska vi alla käka lite tacos innan Fredrik ska vidare till skjutbanan. Det ska bli smarrigt!
 Och så ska vi kolla lite film WALL-E, en ny Disney-film ( tror iaf att det var det ) som jag fick Fredrik till att fixa hem, tror den är bra.

 Håll tummarna för lite bättre väder i dagarna så att vi kan åka till stranden och bada lite! =)

 Japp. idag har vi varit på Skara Sommarland, jag, Elin och Noel dvs... :) Vi sa ingenting till Noel om var vi skulle, utan vi sa bara att det var en överraskning... ´var är överraskningen.. jag ska till överraskning... vad är överraskning..´ han var vääldigt nyfiken och spekulerade hej vilt.
 Väl i entrékassan så kunde han inte komma in fort nog; vi hade varit utanför några dagar tidigare och redan då förstod han att innanför den stora ekorren där fanns något riktigt spännande... Det första vi gjorde var att skaffa ett "om-han-springer-iväg"-band till Noel där det stod hans namn och våra telenr, självklart ska han inte kunna slinka iväg men bättre att ta det säkra före det osäkra. Sedan var det en dag fylld av lek, karuseller och bad...
Var ju tvugna att ladda med lite mat innan allt stim och stoj, Noels korv var borta på bara några tuggor!


Noel han åkte allt han, he doesn't know the meaning of the word FEAR... han bara skrattar!
Ingenting undgår ju Elin; hon snokade fram dessa två underhållarna som höll på att göra "ballong-figurer" till barnen. Noel han beställde en orm han.

Noel hittade en stor stor klätterställning som han döpte till Slottet ( det skulle nog föreställa det ) han hade hur kul som helst. Det fanns långa rutschkanor som han åkte och efter varje gång så spurtade han förbi oss så grusen stänkte och ylade "Jippie!"..
Efter en massa karuseller och glass så var det dags för badlandet, Noel hade roligt men det blev inte någon lång simtur för det var för kallt i vattnet. Vidare till lite bilkörning istället, Noel är en hejare på det.. =)

 Efter en fartfylld dag så bara det iväg hemåt igen:

Såhär ser man ut om man heter Noel då... =)

 Ja tanke var ju egentligen att vi skulle åka till Skara Sommarland idag men man kan ju lugnt säga att vädret inte tillät sådana eskapader. Det regnar och blåser som faan här, det får man ta det är trots allt svensk sommar :) Lite dystra var vi allt i förmiddags, försökte komma på något att hitta på; jag spånade lite på nätet för att se vad som finns häromkring men kunde inte hitta något. Men Elin tyckte att vi kunde åka till ett bad, ett inomhusbad, och varför inte Noel äälskar ju att bada han är en riktig lite fisk...
 Fredrik tipsade om äventyrsbadet i Vänersborg och vi styre den lilla röda bilen ditåt och det var verkligen ett lyckat val! Hur jäkla fint som helst var där faktiskt, finaste inomhusbadet som jag någonsin vart på..



Elin var verkligen en pärla för hon badade med Noel i 3-4 timmar med endast en 10 minuters glasspaus medans jag satt och tittade på; jag hade inga badkläder ( men jag ska erkänna att jag inte vet om jag hade badat även om jag hade det, känner mig inte helt bekväm... ) Ja agerade iofs fotograf, nog så viktigt *s*


Denna dagen var hur lyckad som helst och mycket tack vare att Elin är den bästa mostern som finns i alla lägen.. Det går inte att beskriva det bara är så...

 Då ringde min väckarklocka... Jag tycker verkligen inte om att ha en ställd väckarklocka att gå upp efter, det är inte naturligt! Men jag skulle jobba en utav mina extremt få dagpass ( jag jobbar ju till 99% kväll/natt ) och började klockan 07:00. Innan dess skulle det sista av kläder och annat bra-och-ha-grej packas för resan. Klockan 14:00 hade jag nämligen 2 veckors slapp semester i Götene att se framemot  och självklart är man ute i sista stund med förberedelserna...

 På jobbet var det hur soft som helst, det är mest under de första 1-2 timmarna på morgonen som man har att göra där, sen är det minst sagt sporadiskt med arbetsuppgifterna ( men det är ju ganska så skönt när man måste gå upp så förbaskat tidigt... )
 Var ju tvungen att ringa Eddo medan jag "jobbade" för självklart så kommer man på saker som man "bara måste ha med sig" och som han får lägga till i den redan sprängfyllda resväskan, men han är en pärla och ställer alltid upp... =P

 Snabb som en vessla från jobbet var man så snart "kvällspersonalen" kom strax innan 14, tåget skulle gå 15:07 och jag hade biljetter att hämta ut och en res-massäck att fixa. Eddo han hade messat mig beställningsnr till sj-biljetterna och jag börjar knappa in i "hämta-ut"-automaten på centralen; En stor fet ruta med texten "Fel beställningnummer" kommer upp.
 Hmm, dubbelkollar med messet, allt stämmer. Jaja, men jag skriver om det igen, kaanske gjorde jag fel fast att jag dubbelkollat, trippelkollat och kvadrupelkollat; det har ju hänt förr, om jag säger så...
 Fortfarande fel... gulp
 Ringer Eddo ( som är halvvägs in i hissen med Noel och min stora feta resväska )
 - Alltså, beställningnr stämmer inte.......
- Va, jaha ( bakgrunden "Noel kom in här igen.. jo kom" Eddo något frustrerad )
- Ja, du måste kolla mailet om du verkligen skrivit rätt.
- Suck, jaja vänta lite.. Bmc.... jo men det stämmer...
Jag börjar råsvettas, tittar på klockan som helt plötsligt tar 1 minutshopp som värsta häcklöparen, aaah nu måste jag prata med kundservice och där är smockat med folk, fan fan fan, FITTA också.. kommer aldrig hinna alltså
- Alltså, du har väl testat om nollan ska vara ett O va, kläcker Eddo ur sig då.
- Hihi, fånar jag ur mig, nä det har jag ju inte...
- Hmm, ok, Eddo idiotförklarar...

 Resan gick bra... Noel blir bara lättare och lättare att resa med för var gång, kan ju ha med och göra att han blir äldre, men vad vet jag jag är bara hans mamma ;P

 Lilla söta underbara Elin hämtade mig och Noel på Skövde station i vanlig ordning och jag styrde bilen mot Götene kommun...

 Väl framme så väntade mina päron, Elins svärföräldrar Mia och Johnny, hunden Fanny, Elins kära söta sambo Fredrik och sist men absolut inte minst potatisgratäng med sallad och nygrillad flintastek. Hur skönt som helst...

 Efter många drucken öl så åkte alla päron och kvar var jag, Elin och Noel ( Fredrik gick och la sig i lagom blöjbarns-tid ), både Elin och jag tyckte det kändes som att klockan var halv ett medan den i själva verket bara var strax innan 23. Noel somnade framför tv:n och jag läste lite bok sen slocknade jag också... Vad Elin gjorde vette faan...