Nu vet jag Elin, och jag är förfärad.

Noel och jag spenderar helgen hos familjen Andersson/Sahl och det känns för jäkla bra. Man behöver komma hemifån ibland och även om man spenderar tiden i grannbyn istället för hemma så känns det ändå som en liten mini-semester. Noel var så glad när jag hämtade honom idag och sa att vi skulle åka hem till Elin, det värmer att han och Elin har en så bra och stark relation som de har, det gör honom gott.

Iaf så satt Elin och jag och gottade oss åt att Så ska det låta börjar igen men vi undrade om det fanns något mer intressant denna helg att titta på, men vi konstaterade att utbudet på helgen är oftast ganska så torftigt. Men så ville Elin minnas att det var något som hon sett att hon ville se, hon kunde bara inte komma på vad det var.

Jag råkade se en tv-tablå, nu vet jag - Körslaget...

Ve och fasa. Det är så dåligt att jag knappt vill vara i samma hus som det sänds i. Jag får be till gudarna om styrka för att ta mig igen detta styrkeprov. Eller ta en promenad...

Nej, det är nog bäst att börja be redan nu!