Läste en artikel på aftonbladet.se om det nya underbarnet Sarah Sjöström. Efter att jag läst artikeln så läste jag kommentarerna och ännu en gång visar sig jante-svenskarna från sin baksida. Det sades att det var så skönt med en lättsam och avslappnad tjej med FÖTTERNA PÅ JORDEN ( här i Sverige är det ju fruktansvärt viktigt att vi står med fötterna på jorden, fruktansvärt viktigt ), för att vara exakt så stod det att det var skönt med en tjej som inte ser på sig själv som något märkvärdigt...
 För i helvete! Är det det vi ska lära våra barn - Du är inget märkvärdigt, bara så du vet det! Vad fan du än presterar så är det du gör inget speciellt.. det viktigaste - du är aldrig mer än någon annan. 
Samma kommentar hänvisade till Zlatan som den raka motsatsen till Sjöström. Han har aldrig blygt stirrat ner i golvet och ursäktat sina framgångar när reportrarna har grillat honom, istället har han stått rakryggad och ansett sig väl unad de framgångar han haft för att det är han själv som slitit för att få dem. Men så får man inte göra som svensk, man ska falla in i ledet och vara jävligt tacksam om det finns andra som vill berömma en för det man presterat!