Tjo och tjim med julestim!
I helgen så var det bara jag och Noel hemma, Eddo han jobbade som han alltid gör varannan helg, trist men så är det. Denna helg bestämde Noel och jag oss för att julpynta lite till, vi hade ju redan tagit fram endel saker under helgen innan, det var ju trots allt första advent, vilket också krävde sin alldeles för krävande julstädning. Nu kan man ju tro att jag låg i som fan, städade och fejade som värsta husmor, men vi skulle inte kunna komma längre från sanningen om jag satt här och påstod något sådant. Nä, jag veck lite tvätt, pullade med lite papper, tog en paus, fibblade lite med någon räkning, slängde in lite mer tvätt i vår kära tvättmaskin, ja och så fortsatte det i en härlig och avslappnad takt. Under tiden så for Eddo än hit och än dit, han städade under sängen, skrubbade fläkten och ventiler, dammade alla rum, gick iväg med sopor... ja listan kan göras lång. Ni förstår, vill han så är han en jäkel på att städa, allt städas minutiöst och det får ta den tid det tar, när han låst in sig i städ-mode då är det lika bra att jag håller mig undan för han godkänner ändå inte min städning... 
Ja, åter till denna helgen, vi bestämmde oss för att ta fram julgranen och pynta den, ja den är av plast MEN den är yvig och fin för det. Kanske kan man tycka att det var lite tidigt att ta fram granen redan då, men hallå, vi vet ju alla hur det är att vara barn och vilja att julen ska vara 11 månader lång, när man är 5 år ( snart... ) så vill man inte ta fram granen på lillejulafton för att kasta ut den på annandagen, nä man vill leva i julkänslan så länge det bara går. Noel går hela tiden och frågar - Är det jul nu? och min svar blir ju självklart - Ja, nu är det jul. Vi har dekorerat granen med garntomtar och kulor och pepparkakor som vi dekorerat med glasyr med våra namn men, jag kan faan inte hitta glittret. Sjukt irriterande, var fasen har jag bestämt mig för att lägga det om jag nu inte tyckt att det skulle ligga med det andra pyntet?! Riktigt typiskt mig.. - Åh, en skruvmejsel, jo men den kan vi lägga här i nattduksbordet... aaah tandkräm, den lägger vi i kökslådan här. Jag är så förbannat bekväm!
Ja, åter till denna helgen, vi bestämmde oss för att ta fram julgranen och pynta den, ja den är av plast MEN den är yvig och fin för det. Kanske kan man tycka att det var lite tidigt att ta fram granen redan då, men hallå, vi vet ju alla hur det är att vara barn och vilja att julen ska vara 11 månader lång, när man är 5 år ( snart... ) så vill man inte ta fram granen på lillejulafton för att kasta ut den på annandagen, nä man vill leva i julkänslan så länge det bara går. Noel går hela tiden och frågar - Är det jul nu? och min svar blir ju självklart - Ja, nu är det jul. Vi har dekorerat granen med garntomtar och kulor och pepparkakor som vi dekorerat med glasyr med våra namn men, jag kan faan inte hitta glittret. Sjukt irriterande, var fasen har jag bestämt mig för att lägga det om jag nu inte tyckt att det skulle ligga med det andra pyntet?! Riktigt typiskt mig.. - Åh, en skruvmejsel, jo men den kan vi lägga här i nattduksbordet... aaah tandkräm, den lägger vi i kökslådan här. Jag är så förbannat bekväm!
Sen så har jag en, ja vad kallas det egentligen... en tomte, som jag sytt själv med korsstygn ( eller jag har sytt det mesta, mamma avslutade den ca 10 år efter påbörjandet ) som man sedan kan hänga på väggen, om man nu hade köpt något att hänga den med, men det har jag ju aldrig gjort. Något som Noel fattade direkt. Han frågade mig vad det var, jag sa det är som en tavla, den ska hänga på väggen. Då tittar han tvivlande på mig, går till en vägg trycker tygstycket mot väggen och släpper... - Nä, se det går inte, varvid han går vidare till en annan vägg, bara för att demonstrera att det inte var något fel på den andra väggen, och upprepar proceduren och tygstycket faller till golvet... Fan vad jag skrattade, han bara tittade på mig som om jag vore den mest korkade människa han någonsin stött på...
Kommentarer
Trackback
