Äntligen!


 Ja så har man äntligen fått se och höra ett underhållande nummer i Idol, skönt att man kan lita på Lars iaf, tyckte han gjorde en klockren tolkning av "Det börjar verka kärlek banne mig"...
 Alla de andra deltagarna var ungefär lika tråkiga som alltid, ja förutom icke-svensken det är väl lag på att man ska hänföras över hans otroliga, smått mirakulösa svenska nummer, sen att hela han osar schlager det är ju helt enkelt inte riktigt min grej... men han kan nog bli ett riktigt bra litet pop-snöre.

 Men tack Lars, TACK!

Dit ska inte hit!


 Ok, jag läste precis i en blogg att det sägs finnas en spindel i Venezuelas regnskog som är en och en halv meter i diameter ( ja fot till fot eller tass till tass eller vad fasen de har ) och alltså jag är inte rädd för spindlar eller småkryp men detdär är ju för fan en spindel som skulle klarat sig utmärkt på dinosauriernas tid. Jag föreslår iaf att vi totalbojkottar Venezuela, isolerar dem från omvärlden, låter dem klara sig själva för om de har spindelmonster vet man fan inte vad mer de kan ha undangömt i djungeln.

Läxa? Hahahahahahahahaa




 I Eng C kursen jag tar så ska man läsa tre böcker, det är en utav uppgifterna. Den första skulle vara en roman från 1900-2000-talet, den andra ska vara från 1800-talet och den tredje skulle vara populärkultur har jag för mig.
 Sen jag valde  bort MaB så är det som att jag dött och kommit till himlen, allt skimmrar i rosa, stegen är lätta som om jag svävar fram på moln och min själ är fylld med kärlek.

 Min lärare är en trevlig kvinna ursprungligen från USA, men med en prickfri svenska och jag misstänker att hon är minst lika förtjust i att läsa som jag är. Hon förstod vad jag menade när jag går helst och köper mina böcker, jag vill ha dem, de ska vara mina, bara mina. Men så helt plötsligt så hädar hon å det grövsta; en utav fördelarna med att köpa böckerna var ju att man kunde markera och skriva i dem. Jag trodde jag skulle svimma. Jag kipade efter andan och lyckades klämma fram ett - ja det kan man ju.
 Ja det har väl sina fördelar, men kommer jag kunna leva med mig själv efter att ha besudlat något utav det heligaste som finns...

Vad gör de?



 Läste precis på Aftonbladet att American Express ska spara 1,8 miljarder dollar och 7000 anställda blir av med jobbet. Jag antar ju nu att det finns en hel del anställd kvar efter detta, alltså är det en jäkla massa människor som jobbar där, men varför då?? Vad jobbar alla dessa människorna med, varför är de inte ersatta av datorer? Eller är det dessa människorna som tillverkar själva korten i fabrikerna?? 
 7000 anställda är ju en herrans massa människor. De måste anställt dörröppnare, såna i fina vinröda uniformer, många receptionister, vi har ju alla sett i Dallas att det dricks en hel del drinkar på kontoret så varje våning kanske har sin egen bartender, kanske två, hissoperatörer ( ni vet som han i Pretty Woman ) och ja just de en stackars mexare som räcker toapappret på toaletten. Ja det måste vara en jäkla massa kontor de har iaf...



Keeping up appearance ( yet again )



Jag undrar när dagen kommer då jag inte panikstädar innan någon ska hälsa på, för det gör jag nämligen. Och jag sitter nu här inaktiv men hur stressad som helst för att Elin kommer på lördag och jag måste fixa färdigt här hemma tills dess.
Jag lovar att jag skulle kunna åka och hälsa på min mamma vilken dag som helst och där skulle alltid vara lika fint och städat ( även om hon inte alls anser sig vara en nogrann person så är hon faktiskt det, jag förstår inte efter vilken strikt människa hon har satt sin standard efter egentligen, kanske har hon blivit skadad av att ha farmor som svärmor i alla dessa år, men det skulle hon inte alls hålla med om det heller ).
 Det är en helt annan kvalité på den generationens hushållsarbete, ja detta kanske inte låter speciellt feministiskt men så har jag ju aldrig varit särskilt rabiat heller så. Vi har tappat greppet, eller iaf jag, om det som vi dominerat så totalt i flera tusen år, ja inte jag då, visst måste det finnas en sanning i att man inte kan klara av allt själv. Vi kvinnor kan inte ta på oss att ta över en mansdominerad värld samtidigt som vi ska hålla skenet upp om det perfekta hemmet också, det är lite mycket begärt. Men en sak är säker, vi kommer fortsätta försöka...

Mirror mirror on the wall...

Häromkvällen när jag var påväg hem från jobbet, klockan var väl 23.40 ungefär så skedde en sak som jag inte vet vad jag ska tycka om. Precis när jag går in under en upplyst bro så kommer det en man som samtidigt går in från andra hållet, han hade vanliga beiga byxor, blå gubba-jacka och demonstrativt uppehållande en påse, " I LOVE ECO ", för ansiktet.

Hmmm...

Nu undrar man ju lite varför han gjorde så.
  • Kanske får han betalt av ICA som vandrande reklampelare, för tro mig den påsen har etsat sig fast på min hornhinna.
  • När jag kom in i hissen hemma så var jag ju genast tvungen att kolla om jag såg ovanligt ful ut just denna kvällen, så pass ful att han blev så förfärad att han var tvungen att skyla sig.
  • Han var invandrare, kanske får han inte titta på kvinnor efter 23.30? 
  • Har han begått ett brott? Han har bara inte hittat något bättre att maskera sig med, han lyckades ju iaf för jag har inte en aning om hur han ser ut i fejan.
Ja jag kan ju bara spekulera men lite konstigt var det allt iaf...

15 frågor ( stulna av Erica )

1. Har du en bästa kompis? Hur ofta pratar ni?

Ja det har jag ju och om det är någon som inte listat ut att det är Elin så tycker jag att ni ska gå till doktorn. Vi pratar några gånger i veckan, ibland varje dag.

2. Har du många vänner?

Nää, det har jag inte, men de jag har är desto bättre.

3. Har du någon vän som du inte umgås med längre?

Jag har ju en hel del som jag inte umgås med längre iom att jag har flyttat 60 mil, tid och avstånd tar ut sin rätt. Tror Lindha känner sig träffad här också faktiskt.

4. Tror du att ni någonsin kommer att börja umgås igen?

Only time will tell.

5. Finns det någon/några gamla vänner som du saknar? Vem/vilka?

Klart att det finns det, men gamla vänner som man har haft har ju ofta helt andra liv idag än de som de hade när man umgicks. Mycket förändras både för dem och mig och man har inte alltid lika mycket gemensamt längre. Man har många roliga minnen från gamla vänner. Jag saknar alla jag hade i Skåne, på ett eller annat sätt.

6. Vilka bloggar läser du?

Mina systrars såklart, kusin Marlens, Lindhas, Katrin Zytomierskas, Dominika Peczynskis, Alex Schulmans, dessa följer jag altid sen finns det vissa som jag läser ibland. Ja jag läser Blondinbellas med men den jäveln har ju slutat för tillfället, genomtänkt och moget, japp!

7. Finns det några bloggar som du slutat läsa?

Helt och hållet totalt? Njae, jag spånar lite då och då faktiskt.

8. Vilken blogg är mest intressant?

Vet inte om jag kan få ner det till en, man läser ju olika bloggar av olika skäl, de stillar olika nyfikenheter...
Elins, hon intresserar mig alltid.
Kusin Marlens för att det är roligt vad som händer den sidan av släkten och jag får en insyn i hennes liv som jag aldrig har haft förut.
Katrin Z för att jag gillar henne och önskar att jag hade lite av henne i mig.
Alex S för att jag tycker att han är rolig.

9. Vilket är ditt bästa barndomsminne med en kompis?

Alltså jag säger alltid att jag inte kommer ihåg något från min barndom och det är sant, jag minns fan inte någonting, det är undanstoppat långt långt inne. Jag kanske borde gå till psykolog?

10. Vem/vilka vänner umgås du mest med?

Ja det vore väl att ljuga och säga att jag har något aktivt umgänge med vänner och så för det har jag ju inte. Så Marlen det svarar lite på hur jag har anpassat mig när jag flyttade; det har jag inte, jag varken vill eller kan tror jag. Men jag har så pass mycket kontakt med dem jag vill via telefon att jag klarat mig ok ifall, för just nu.

11. Vilket är ditt bästa minne med din bästa vän?

Ja minnet sviktar som sagt, men jag har fan hur många underbara minnen med Elin som helst och alla involverar en cigarett.. Sitta på piren i Åhus en sommarkväll och bara prata och käka glass, alla gånger hon sov hos mig i min etta i stan, alla körturer i Junior skrållandes till senaste musikfyndet, cruisingar där vi supit som svin och hittat på all möjlig skit, "utekvällen" i Lidköping ( jag var den ende som var ute, alla hade vett nog att gå in på Stadt ), att bara vara med Elin är bland det bästa som finns.

12. Hur ska en bästa vän vara?

Självklar, ärlig, liksinnad mig, skrattig, jävlig, sarkastisk, kärleksfull, stryktålig, lugn, skämtsam, pratig, tyst, självständig, lojal mm mm...

13. Har du någonsin blivit sviken av en vän?

Riktigt riktigt sviken, njae, jag stannar aldrig tillräckligt länge för att det ska ske.

14. Är du nöjd med ditt liv?

Låt mig säga såhär, jag är nöjd med vart det är påväg. Jag känner en trygghet och ett lugn fast att det ibland känns som att jag står i en storm. Jag har underbara människor i mitt liv...

15. Anser du att du är en bra kompis?

Ibland, ibland inte.


Memorylane



Jag tror jag var runt 10, jag vet att det var samma år som gamlafarmor gick bort, och vi var på semester i Varberg. Pappa hade ett mixed-tape som jag lyssnade på med min freestyle under hela denna semestern. Hotel California - The Eagles var med och jag tyckte den var så bra, jag tycker det fortfarande.
 Det är märkligt hur starkt man kopplar artister/låtar till olika minnen och händelserna i livet, bara genom att höra låten hamnar man i en helt annan sinnesstämmning och minnen blir så starka. Allt får färg.

Min freestyle var gul.

Hund



 Om vi ska skaffa hund någon dag är engelsk bulldog den enda rasen Eddo kan tänka sig, han tycker att de är söta och tuffa och verkar tro att det är en hund som inte är i behov av milslånga promenader, vilket ju är hans största argument för att inte skaffa hund vilket är vettigt. Själv vet jag inte riktigt, eller jag vet inget om denna rasen så jag kan inte uttala mig egentligen, visst är de häftiga och söta men mer än så vet jag som sagt inte. Jag har ju alltid tänkt att om jag ska ha hund igen så vill jag ha en Golden retriever, som Micho; hunden av alla hundar, ståtlig, kärleksfull, söt, livlig, kramgo, lufsig, envis, karaktärsfast,trogen, omtänksam ja han hade allt och jag har aldrig mött en hund ( Snuff kommer på en stark stark andraochenhalv-plats ) som han. Ja jag vet, jag är partisk men det är min mänskliga rätt...
 Nej men detta är en ras som jag vet, jag kan och inom vissa rammar så vet jag vad jag får, det är så många som skaffar hund utan att veta vad det är man gett sig in på, detta har Elin och jag diskuterat många gånger då vi båda kommit fram till att en jack russel inte vad det smartaste första-hunden-valet för henne och Erica och är man smart så skaffar man sig information om olika raser innan man köper hund, det är trots allt ett åtagande på 10-15 år det handlar om.

Men jag ska iaf ta och läsa på lite om engelsk bulldog för att någon dag kanske skaffa en hund, för idag så räcker Noel gott och väl.

Vad hände sen?

 Visst vill vi alla veta vad som har hänt personer som passerat i en liv, vad gör de nu, hur ser de ut, är de gifta, har de blivit mycket snyggare än mig...
 Men man vill ju helst kunna snoka reda på detta anonymt, jag är ju alldeles för osocial för att vilja ha kontakt med gamla klasskompisar, jobbarkompisar, vänner ect... men jag vill veta vad fan de har för sig nu för tiden. Jag vill framförallt veta hur de ser ut och om de har ett sk "lyckat liv" och så jämför man med sig själv av något outgrundeligt skäl, kanske vill man gotta sig i att "ha! fy fan vad jag har det mycket bättre än dig..." och man vill ju veta vilka alla har gått och gifta sig med eller skaffat barn med, kanske vet jag vilka båda är och ja då är det ännu intressantare helt klart. Nyfikenheten finner inga gränser!
 Träffar man en gammal kompis när man är nere och hälsar på i Skåne så försöker man ju genast så diskret som möjligt pumpa denna personen på allt vet-värt som har hänt i dennes liv sedan man själv försvann ur det. Dessutom försöker man ju pumpa denna personen på vad den vet om gemensamma gamla bekantas liv, ibland vet de inget men ibland visar de sig vara rena rama guldgruvan. Inte allt för sällan får man ju höra att personer gjort saker som man aldrig skulle trott om dem när man själv kände dem, både bra och lite mindre bra saker. Och det är inte alls så att man bara vill höra att det går dåligt för andra, inte alls, ibland kan jag bli sorgsen över hur illa det gått för vissa, man känner liksom någon form av connection fast att man inte sett denna personen på flera år, eller inte ens kände den så bra.

 Några som jag stöter på nästintill varje gång jag är i Skåne är en gammal kompis föräldrar, jag fattar inte det men det är fan sant. Det är väldigt snälla och trevliga människor och det är ganska roligt att få höra från dem om hur det går för den gamla vännen som jag bara har träffat en gång de senaste 6-7 åren. Man håller ju sig uppdaterad iaf...

 Det är sådana här saker som får en att känna sig lite åldersstigen, skvallerkärrings-genen...haha

What?!



 Noel fick länge gå utan att se denna för vi förstod aldrig vilken film det var han menade... Enligt honom heter denna filmen Hundfarfarna...

 Idag försökte jag tala lite rim och reson med pojken;
- Noel jag tror att du kanske menar Hundvalparna....
- Nä, Hundfarfarna...
- Jaja, det är din film.
- Ja du bestämmer inte, säger han med triumf i rösten och skärpa i blicken, nu var vi inne på hans territorium där han bestämmer reglerna och vi andra får snällt spela efter dem.

Är det världens åttonde underverk?

På vägen hem från jobbet imorse så åkte min buss förbi ett bygge, det byggs endel lägenhetshus vid Fridehemsplan just nu och när man bygger höga hus så använder man ju sig av lyftkranar för att få upp tungt byggmaterial på högre höjder. Dessa lyftkranarna är ju vääldigt höga och då lyder ju min fråga såklart; Vad är det som bygger dessa höga lyftkranar då??
 Jag kan för min värld inte komma på hur dessa byggs, ingenting känns logiskt...


Tillbaka till rötterna



 Jag är helt säker på att det är meningen att jag ska köpa detta huset, God is leading the way... till Klövervägen på Kinnekulle...


Sex

 Ja det är ju Elins fel att jag har börjat titta på Californication, det var hon som promota den för mig. Så jag har tittat och skrattat, den är faktiskt bra om man gillar mycket sex och vem gör inte det.... Men så är det ju allt lite komiskt att David Duchovny, som spelar huvudrollen, har gått och blivit sexmissbrukare, ja jag tycker att det är roligt för man kan kanske förstå lite varför när man ser serien och alla skådespelare skryter alltid om hur de går in i rollen inför en film ect så det känns som en naturlig biverkning av karaktären...
 
 Fast Eddo och jag diskuterade det häromkvällen lite snabbt, att vara sexmissbrukare, hur fan går det till? Vi har väl alla perioder då vi missbrukar sex, särskilt den första tiden man träffar någon och ja kanske tom när man inte träffar någon. Men jag har lite svårt att förstå pryda förortsfruar som sitter hos Dr Phil och anser sin man vara sexmissbrukare för att han tittar på porr på datorn och kanske drar en trall, vem fan bryr sig om något sådant?! Alla människor har ju ett eget sexliv också ( nu förespråkar jag inte att man ska vara otrogen ) och varför skulle man känna sig hotad av en film eller en bild eller whatever. Problemet är ju bara att folk verkar ha så förbaskat svårt att prata med sin partner om det och ja jag förstår inte det heller, vem vill ha det så och varför gör man inget åt det??

 Sen är det ju också ganska så roligt hur de porträtterar kvinnorna som huvudrollen i Californication dragit över, de är alltid alltid "woman scorned" ( jag kan inte komma på något bra svenskt ord/beskrivning och jag stavar antagligen inte de engelska rätt heller haha ) och väldigt upprörda för att han inte har hört av sig efter att de har haft sitt lilla one-night-stand. What's up with that?! Vem fan vill höra från en one-nightare igen?? Är det inte mer haj-och-ivaj-sköntomvialdrigmerses-känslan som infinner sig?? Det är ju knappast som att vi kvinnor vill ha en relation med varje kille som vi kan tänka oss att ha sex med, vi är inte korkade och lever inte på moln.

Funbeat.se

För ett år sedan så blev jag medlem på en sida som jag tycker är himla bra, inte för att jag använt den tillnärmelsevis så mycket som jag borde gjort, men den är bra. Sidan är funbeat.se och det är en träningsdagbok där man kan föra in vad man tränat ( det finns redan massor med redan angivna träningsformer ), vad man kommer att träna, det finns ungefärligt angivet vad man förbränner vid olika träningsformer, olika mål man har med träningen och man kan föra in sin vikt och viktresultat. Är man ute och går mycket så finns det kartor där man kan lägga upp sina rundor och automatiskt räknas det ut hur långa dessa rundor är.
 Ja där finns massor av roligheter helt enkelt och det är helt gratis =O)

Sockersött

Jag står och fixar lite gröt till Noel.
- Vad ska han ha på? undrar Eddo.
- Det vet jag inte..
- Ja inget socker iaf! Han kan ta lite sylt, proklamerar Eddo bestämt.
Jag tittar på honom med höjda ögonbryn - Eddo hur mycket socker har du på din gröt..?
- Jamen det är inte bra!
- Nä... undrar hur du tänkte när du var liten..
Eddo tänker till och säger fnissande - Jag hällde socker i min O'boy när jag var liten.

Jag skrattade rakt ut, detta är såå typiskt Eddo och hans matvanor, han kan mixa de mest konstiga grejor och ingenting kan vara för sött. Men av något skäl ( och visst, det är good intentions ) så ska Noel vara olik honom...


Comeback?

Är det bara jag som inte fattar varför man kallar Britney Spears kommande skiva en comeback? Det var ju inte längesedan hon släppte sin senaste skiva som dessutom var en hit och gav henne 3 grammys.



Jag tror att jag kommer tralla till denna låten faktiskt, tror den är riktigt bra att träna till den har ett bra beat  =o)

 Jag såg att det gjorts en dokumentär där Brittan medverkar och berättar om bakomliggande orsaker till hennes melt-down, jag är ju lite töntig så jag ser framemot att se den. Har varit så irriterad över hur pressen framställt henne de senaste åren, nog för att hon har varit sensationell men jag förstår inte varför allting ska vridas på och ha sig för att få ett löp. Och hur trött är man inte på att läsa om uppgifter från " anonym källa i stjärnans närhet", det äcklar mig hur man kan sälja lösnummer på andras olycka och att man förvränger allting. Det kan nästan göra mig ledsen hur man försöker bilda elaka uppfattningar om kändisar åt andra människor ( did that make any sense :P )... Man kan inte rättfärdiggöra det hela med att de är lyckligt lottade och att deras bankkonton är feta...

Modet som inte svek

 Jag såg en dokumentär på SVT2 ikväll om 4 människor som som barn och jude levde i Frankrike under andra världskriget. De hade alla mist sina föräldrar men själva räddats med hjälp av sina medmänniskors heroiska insatser; en utav kvinnorna var 6 år när den franska polisen, styrd av tyskarna, sparkade in dörren till hennes föräldrahem och bad hennes föräldrar packa varsin väska för att de alla skulle följa med dem. Då kommer grannfrun som högt frågar vad hennes dotter gör där och sliter tag i flickan och tar in henne till sig i sin lägenhet, polisen kom inte efter och letade efter flickan, detta räddade hennes liv.
 Dessa 4 personer överlevde som barn tack vare att andra människor vågade riskera sina egna liv för att rädda andra, blev de påkommna med att gömma judar så avrättades man eller skickades till koncentrationslägerna, vilket i slutändan innebar samma sak.
 Det fanns ett helt samhälle, kommer inte ihåg vad det hette, där man hjälptes åt att gömma judar, man uppskattat att byn räddade mellan 3000 - 5000 judar från nazisterna.

 Herregud herregud herregud vilka underbara människor det funnits/finns i vår värld, vilket mod de visade, man hoppas att man själv skulle besitta samma egenskaper men jag undrar det, jag undrar det....

Dokumentären heter Barnen som undkom nazisterna, ni borde se den, den var riktigt bra och jag är så dålig på att återberätta sånt här så jag kan inte göra den rättvisa.


Vägledning

 Idag har jag varit och fått lite vägledning, jag hoppas att man aldrig anses vara för gammal för att få det för då vette fan vad jag ska ta mig till, känns som att det behövs lite då och då. Min vägledning fick jag så klart hos syon på Vuxenutbildning och jag har bestämt mig för att jag ska satsa på att bli socionom och det som varit mest avgörande är att det är en bred bas att utgå ifrån och jobbmöjligheterna är många och stora. Det svåra är ju såklart att veta om man passar för yrket men det känns ju som att jag får reda på det först efteråt. Just nu så saknar jag 300 p för att kunna få ett slutbetyg så det är det som jag satsar på att fixa ( har läst in 300 p också ), ska läsa HiB ( som jag började på för ett tag sedan ), Eng C och en kurs som heter Människan socialt och kulturellt som nog kan vara en kurs som är relevant för vidare studier sen.
 Ett tag funderade jag på att använda mig av 25:4 regeln, den är slopad nu men om man uppfyllt kraven innan juli 2008 så kan man komma in på den fram till 2011. Regeln går ut på att man får tillgodogöra sig sin arbetslivserfarenhet istället för att titta på betygen. Man ska ha fyllt 25 år och jobbat minst halvtid i 4 år och man får tillgodogöra sig föräldraledighet men man måste göra högskoleprovet för det är då på de poängen som man blir antagen. Men syon och jag kom fram till att jag har så få poäng kvar att läsa in att det vore dumt att inte göra det, utifall att jag vill läsa efter 2011. ( tro mig det fanns mer som spelade roll men det är så jäkla rörigt att gå igenom alla regler för betyg osv.. )
 
Jag har förstått att socionom är ett yrke som kan vara ganska så påfrestande psykiskt och att det inte är många som jobbar med detta en längre tid men om det är så så tänker jag ju tillbaka till detdär med att det är en bred utbildning och att man säkert kan lotsas vidare om man nu vill det.

 En sak som är jäkligt jobbigt är ju att utbildningen inte kommer finnas i min närhet när det är aktuellt för mig att läsa utan närmast kommer vara Göteborg och ja när man nu bor i Stockholm med närheten till allt då känns det aningens störigt. Det kommer att kosta både tid och pengar att studera 10 mil därifrån man bor, men det går och som tur är så är endel självstudier iaf. OCH jag får skylla mig själv som inte pluggat innan.......

 Tro mig jag kommer att återkomma till det här förbannade ämnet många gånger och ni kommer tröttna på det men detta är något som vandrar i mina tankar konstant och ger mig enormt med huvudbry.

The Boys Are Back In Town

 Glöm allt jag skrivit om att vilja ha nån igensnöad jäkla Arktis-bok i julklapp, ge pengar till välgörenhet.. nej nej nej.. fy fan vad jag var fel ute! Detta vill jag inte alls ha, köper ni något sådant till mig så kommer jag slå er med den!

ac-dc.jpg

AC/DC is coming to town!! Need I say more.... Parkett blir bra, jag är inte den som är den....

Starkt jobbat Emmie!



 Ja det är ett återkommande fenomen inom bloggvärlden att ge sig själv en klapp på axeln så fort man tycker att man gjort något bra, vad det är man har åstakommit verkar vara mindre relevant.

 Idag har jag legat på köksgolvet i trosor och bh och skurat golvet.                          

 Fy fan vad jag är lite extra, lite mer av det goda och rent ut sagt för jävla bra! ( detta är en psykologisk klapp på axeln då ja )

Inte så akut

 Jag satt på akuten för några veckor sedan, med jobbet, innan har jag "bara" suttit på Astrid Lindgrens barnakut och där är det helt annorlunda, där får man ett eget rum när man ska träffa läkaren men så var det inte nu. Nu var jag på SÖS, ett sjukhus som ser allmänt tråkigt ut och akuten är säkert det som ser absolut tråkigast ut. Där är små bås med gröna ( självklart ) skynken som man kan dra för så  att man får det lite privat. Sen att grannarna kan höra varje ord som sägs i varandras bås vad gör det.
 Men jag måste ju säga att jag blev lite besviken, jag menar jag har sett Cityakuten, jag vet hur det går till in the emergency room; blodet sprutar, patienter skjutsas i illfart medan en sköterska gör hjärtlung-räddning på dem, efter springer läkare och dylikt och alla skriker ut status-report, 5 minuter senare upprepas det hela. Råkar det vara a slow day at the office så är det lek som gäller, gärna med inventarierna; rullstolsrally är en favorit.
 Men inget av detta fick jag se, inte ett skit hände, det var så förbannat tråkigt att jag skulle kunnat dö på fläcken bara för att liva upp lite.

Skräckturen

Ja Elin skrev ett inlägg om mormor och morfar som värmde hjärtat och hon berättade om ett minne från en dag med morfar en gång för länge sedan. Vi har alla såna, vi barnbarn, för vi har alla tillbringat mycket tid hos mormor och morfar vid olika tillfällen och perioder.
 En sak som jag ganska ofta kommer att tänka på när jag tänker på morfar var hans bilkörning, det får mig att skratta varje gång för jag tyckte alltid att morfar var en förskräcklig bilförare. Det tyckte ju såklart inte han själv, han ansåg säkert att han var hur bra som helst och ja det kanske ni andra också tyckte men det var inte mitt intryck av det hela!
 Morfar jobbade ju som grävmaskinist och det hade ju satt sina spår; dessa skulle man gasa på mellan varje växling och morfar gjorde exakt samma sak i Forden, gasade upp varvmätaren på en 4000 - 5000 varv mellan varje växling; det låter en del... Sen var han också en jäkel på att köra sakta, morfar var ju ingen stressad person precis, gud vad detta kunde vara frustrerande, det kröp i benen på en. Men så vet jag också tillfällen då vi var påväg ner till Gittan i Helsingborg och vi åkte på motorvägen, ja då kunde han helt plötsligt vara uppe på 120-130 km/h istället.
Jag vet flera gånger som jag och mormor har skrikit rakt ut när han har varit påväg ut i en korsning och han nästan kört en bil i sidan.
 Jag kunde ibland tycka att det var lite pinsamt att åka bil med honom, någon gång skjutsade han mig till skolavslutningen och jag kommer ihåg hur jag kröp ihop och försökte göra mig så liten som möjligt när vi närmade oss kyrkan, bara för att man satt i den bilen som hade en svans av bilar efter sig ända upp till ICA, stackars morfar han var ju bara snäll...
 

En liten lur blev min tur.

 Sitter här i min fåtölj och kollar lite på datorn och tittar på Du är vad du äter, Katrin tidigare Schulman är med ikväll och jag gillar henne skarpt så detta är ett roligt avsnitt att titta på. Annars tycker jag väl att detta program är sådär, det hade varit mer intressant att se hur många det är som håller sig till denna extrema livsstilen efter att kamerorna stängts av, jag tror ju inte att det är så många. Men självklart så ger det resultat, det är väl såhär vi allihopa skulle behöva leva egentligen. Men det verkar väldigt, väldigt tråkigt.

 Eddo har somnat på soffan, inget ovanligt med detta och som vanligt måste man nästan maxa ljudet på Tvn för att överhuvudtaget höra något; han snarkar så in i nordens. Han nekar till det, blånekar, undrar vad jag snackar om för det är ju ingen annan som sagt till honom att han snarkar inte, han kan inte förstå varför skulle vara ett problem att sova med honom inte.
 Men nu jävlar, nu har jag bevis; jag har en videoinspelning á la Eddo på min mobltelefon nu. Så fort han vaknar så ska jag spela upp denna för honom och skratta rakt ut, antagligen småfnissa för mig själv under en längre tid. Ja det låter kanske lite elakt, men det tål han, han har alldeles för bra självförtroende som det är, jag måste göra allt jag kan för att hålla honom på mattan.

Rusningstrafiken

 När jag sitter på bussen hem från jobbet på morgonen så är klockan strax efter åtta och den värsta rusningstrafiken är igång. Bussen är smokad med människor som invaderar varandras personliga svär och allt känns allmänt obekvämt, inte alltför sällan så står jag över tåg i tunnelbanan för att de är så jäkla fullpackade med människor, hade jag haft en tid att passa hade det ju varit en annan femma..
 Man lär sig snabbt att i rulltrappan håller man till höger om man står still och inte vill bli nedsprungen av de som vill fram och förbi, en oskriven regel som följs av alla utom utbölingar och fyllon.
 Så visst det kan vara obekvämt att åka kommunalt och ibland omständigt, det tar längre tid än man tror ibland, men trots detta kan jag inte förstå varför det är så förbaskat många som tar bilen till jobbet. Stockholm har ju lätt Sveriges absolut bästa kommunikationer, lätt! Och visst man kan störa sig på att priset på månadskortet har höjts lite väl mycket de senaste åren, men va fan, man kan åka hur mycket man vill och en bra bit ut från stan för 690 kronor ( 1380 för en familj ) per månad. Är inte detta bättre än en bensinräkning på 2000 - 3000 kronor varje månad?!
 I nästan alla bilarna, de flesta är ju en stor combi dessutom, så är det också bara en person; chauffören, man kan alltså inte samåka ens.
Visst det finns de som absolut måste köra bilen till jobbet, men de är extremt sällsynta, och en bra ursäkt är ju knappast att det är smidigare.
 Bor man på landsbygden, vilket ju är allt utanför sthlm om man frågar en stockholmare, så är det en helt annan sak, möjligheterna är inte lika stora, men jag menar Stockholm där bussar och tunnelbana går med 10 min mellanrum, pendeln med en kvarts mellanrum ( halvtimme på helgen ).

 Jag tycker bara att det är för jävla dåligt helt enkelt, att man är så naiv och korkad att man inte tänker på miljön. Men världen är full av människor som skiter i det och tror att det inte kommer att bita dem eller deras barn i röven en vacker dag...

Det har gått över styr

 Ja vägen går onekligen rätt mot ett stup och jag önskar att väjningsplikt rådde. Mitt problem har gjort mig förvirrad, stressad och lite ångestfylld, hur ska jag råda bot? Nä, det finns ingen bot att finna och kanske vill jag inte ha den heller, I pleed the fifth.
 
 Problemet ligger i att jag följer för många serier och allt börjar bli mer än lovligt snurrigt. Jag behöver dem, för vad ska jag annars göra på jobbet, jobba?! Don't be silly! Jag följer ju aldrig dem på TV längre, när man jobbar natt är det inte lönt för man missar för ofta. Så allt fixas via datorn, men jag är ju inte en speciellt välorganiserad människa, men det skulle behövts nu kan jag ju säga er. För jag har ett jäkla göre med att hålla reda på vilken säsong och vilket avsnitt jag är på i alla dessa serier, och jag kan ju inte spara för framtida referens för så mycket hårddisk har jag inte, så inte heller den lyxen kan jag unna mig.
 Så här över styr är det denna hösten;
  • Prison Break
  • House
  • Terminator - The Sarah Connor Chronicles
  • The Shield
  • Grey's Anatomy
  • The Hills
  • E.R.
  • Desperate Housewives
  • Lost ( men egentligen inte aktuellt denna höst, men det ligger och ruvar ändå )
  • Heroes
  • Nip/Tuck ( börjar när som helst )
  • Survivor
  • Smallville ( t.o.m. )
  • Californication ( tackså mycket Elin )
  • Boston Legal
Ja jag vet att listan kan göras ännu längre men jag är i det tidiga stadiet av brain-meltdown så jag tror jag stannar där.

Aaah, hela jag är full av I-landsproblem!

Håll i pengarna!



 Visst svettas man lite pga finanskrisen, man vet inte riktigt hur allvarligt man ska se på den, man vet inte egentligen vad följderna kommer vara eller innebära.
Men man vet att det är påväg att gå käpp rätt åt helvete för vissa, tyvärr drabbar det de oskyldiga och inte de som orsakat denna jävla skit.
 Jag är så jäkla irriterad på de amerikanska bankerna, hur i helvete tänkte de egentligen?! Bevilja miljontals lån med tillfälligt reducerad ränt, vilket egentligen innebär att det man inte kunnat betala läggs på låneskulden dvs skulden växer hela tiden, och amorteringsfritt . Sen inbillar sig både giriga banker och dåligt informerade och naiva bankkunder att man som låntagare ska, efter en tid, ha betydligt bättre ekonomi än den som lånet är grundat på och helt plötsligt kunna betala flerdubblad ränta plus amortering på de lån som man knappt hade råd att betala från början. Jag förstår ju att det hela går djupare än såhär, men detta är ju en stor del och det stinker ända hit; girigheten.
 Fy fan för den amerikanska kapitalismen rent ut sagt, de enda drömmar som uppfylls där nu är mardrömmarna.


 Men det läskiga är ju också att se hur banker och olika företag är i säng med varandra och att allting bara faller som dominobrickor. Den amerikanska ekonomin påverkar världsekonomn farligt mycket, det är ju inget man tänker på i goda tider, men man får verkligen upp ögonen när allt går åt skogen. Tänk att Islands statsminister pratar om att det hela kan sluta i ett nationellt konkursbo för dem, visst det är ett litet land men herregud!

 Det svåra är ju också att veta vad man själv ska göra, helst av allt vill man ju ha sina pengar i madrassen för att vara på den säkra sidan. Men att börja ta ut pengarna från bankerna kommer ju bara att föda mer instabilitet. Nej fy fasen vilken härva det är och man kommer väl varken veta ut eller in förräns man har kommit ut på den andra sidan...

Schönt

 Ja det är just vad det ska bli; schönt, att snart gå hem och lägga sig. Jag sitter här, mitt arbetspass är slut om drygt 2 och ½ timme medans alla ni andra snart ska vakna upp, förlåt min halvt galna träningsnarkoman till kusin är säkert uppe och hurtar sig runt sin morgonpromenad vid det här laget, men ni andra ni ska snart gå upp, käka frukost och ha en hel arbetsdag framför er. Samtidigt kan jag medan alla andra stressar sig fram i tunnelbanan ta det lugnt, hoppa ett tåg, läsa lite i min bok och ta ett tåg när det passar mig, sitta i min egen värld och bara drömma mig bort. Sen kommer jag hem, tar en snabbdusch, borstar tänderna; känner mig allmänt frÄsch och går och lägger mig i min kalla inbjudande säng, ja kall ska den vara. Ni avundas mig, medans jag inte kommer ägna er en tanke...

Hallelujah



 Ja där är inget att titta på, men låten är så vacker ( sålänge det inte är orginalet för den är skit och åter skit )

Oh yes I could

 Alan Shore, I could eat him with a spoon for breakfast, lunch and dinner.

Huset på kullen

 Japp, det är mitt hus det; huset på kullen. Även om huset kanske är fel benämning, låter som en liten torpar-stuga med vita knutar och tro mig det kunde inte vara längre från sanningen än så; jag bor i ett lägenhetskomplex i förorten, aka Betongen. But it's all good..
 Det har börjat blåsa här nu, jag visste ju om att det skulle komma med tanke på att det skrivits om en storm som skulle dra in över västkusten, det är oundvikligt att det kommer hit här då, om än i degraderad skala. Men varje gång det blåser lite extra i knutarna ( mind you att jag är inte i närheten av några knutar i mitt lägenhetskomplex, nejnejnej... ) så frågar jag mig själv om det är denna gången som mitt hus kommer blåsa iväg, eller möjligen kollapsa, vilket som känns ju ganska så pissigt faktiskt.
 Nu kanske ni undrar hur man kommer fram till en sådan fråga, i Sverige, om jag bodde i säga New Orleans så skulle ni bekymrat nicka instämmande, om... Men det är så att jag bor på en kulle OCH mitt hus har sju våningar OCH är ganska så brett OCH det ligger en liten sk dal nedanför, det ni, det trodde ni inte. Och om inte ni har tänkt på hur mycket kraft vindar kan generera så har åtminstonde jag det, min hjärna är MYCKET aktiv när den vill det. Och jag tycker inte alls att detta är ett obefogat orosmoment för en realist.
 Usch jag hoppas huset står kvar när jag kommer hem nu på morgonen!

Rymma till rymden?

 Det har varit stor uppståndelse i Kina; de har nu genomfört sin första rymdvandring ( ja inte hela folket, så många ryms det inte.... ha ha ha ). Detta är en historisk händelse, Mao Zedong sa ju att Kina inte ens skulle klara av att skicka upp en potatis i rymden, men ja det var väl inte första gången han hade fel...
 Men ja detta känns ju som en utveckling i rätt riktning, man kan väl inte säga att det finns viktigare saker som Kina och dess regering har att ta tag i, utan de 100-tals miljarder de lägger på rymdforskning känns som väl spenderade pengar. Japp! Valuta för pengarna!
 Det står ju titt som tätt om olika rymdresor och dylikt i pressen eller sänds det ett reportage på nyheterna och jag förstår det inte. Jag tycker det är helt ointressant och orelevant vad som finns i rymden, världens länder har fan inte ekonomi för att leka cowboys i rymden, detta är ändå något som kostar ofantliga summor, and for what?! För att se om det finns liv på andra planeter, ja för vi har ju inte tillräckligt många invånare på denna planeten att oroa oss över. Hur skapades universum, det är ju ändå aldrig något man kan fastställa i slutändan kan det bara vara spekulationer och teorier. Och sen allt det här snacket om att snart kommer vi kunna åka på charter-resor till rymden, ja drömmen finns ju tom om att människor ska kunna bo där uppe. Löjligt, stenlöjligt!
 Men det som stör är ju just alla pengar som läggs på detta och det är i min mening till ingen nytta, vi får väl ta hand om livet på vår jord innan vi letar efter det i rymden...



 Kanske ser det ut såhär egentligen, vad fasen vet jag...

En vanlig fredags natt?

 Jag sitter här på jobbet i godan ro, minding me own buisness, surfar lite på datorn, tittar på något avsnitt Prison Break OCH så försöker jag komma på vad fan grannen håller på med.
 Det låter väldigt konstigt från grannen, två alternativ poppar upp i mitt huvud, antingen har man sex där eller också är det någon som får riktigt jäkla mycket med spö, det låter liksom som långa stön och det kan förekomma i båda fallen, det har jag sett på film. Det är ju också så att ljud förvrängs när det ska ta sig igenom olika typer av hinder, men om det jag hör stämmer så verkar de även innebos av någon/några som pratar mongo. Ja jag vet, det är inte snällt sagt, but I don't know how to break it.... Eller kanske är det så att det är väldigt fulla människor där, det är ju trots allt fredagnatt och jag hörde lite musik spelas för ett par timmar sedan, men om det var från samma ställe....

 Ja jag tycker iaf att det nästan är oförskämt att låta mig sitta här undrandes, de borde komma ner och berätta vad fan de håller på med, de måste ju förstå att man undrar när det låter så konstigt!

Teknikens under

 Innan jag börjar jobba vid Zinkens så går jag alltid och handlar på Konsum, lite läsk, lite frukost ( jag måste ha något i magen innan morgonrutinerna på jobbet börjar annars blir jag helt illamående ) och sådär. Denna Konsum-butiken har hållt på att bygga om, ja jag vet inte hur länge, men länge iaf och utan större framgång tycker jag. Men så idag när jag plockat ihop mina varor och kommer till kassorna så står den där; teknikens under á la kassa. Jag har aldrig sett något liknande och ska jag vara ärlig så är ICA's självbetjäningen mycket smidigare, men jag tyckte detta var hur kul som helst. Det handlar alltså om självbetjäning vid kassan, vilket ju framgick innan typ, först tar man en kasse som man placerar på en våg och så scannar man in varje vara, efter att man är klar med en vara måste man lägga den i kassen så att vågen känner av den och så går man vidare. Och för mig som alltid velat sitta i kassan på typ Maxi eller något liknande tyckte att detta var super, jag fick leva ut en dröm, för något kassajobb har jag aldrig fått... fnys... ( ja, jag är en mycket enkel människa )


Gömma

 - Kan vi inte leka gömma, 1 2 3, undrar Noel.
- Ok, svarar jag. 1, 2, 3...
Noel rusar iväg.
- 10, nu kommer jag!
Jag går från köket genom hallen, mot vardagsrummet - Var är Noooel..?
Småfnitter hörs.
- Var är Noooel..?
Det första jag ser när jag går in i vardagsrummet är Noel lilla rumpa och fötter som "hänger utanför" när han har gömt sig under bordet, Noel tycker ju att han har hittat världens bästa gömställe; det han inte ser, ser inte honom . Jag kan inte hålla mig för skratt,  men får till ett halvseriöst - Var är Noooel? Är han i sovrummet?!
 Nu börjar Noel skratta hysteriskt; nu jävlar har han lurat skjortan av mamma. Men han viker inte en tum, han är trygg där han ligger med rumpan i vädret, sällan har han varit så nöjd. Han skrattar, högt, varför skulle mamma höra, henne har han ju redan blåst.
 Jag står inne i sovrummet och skrattar så jag gråter, fy fan vad jag skrattar.